Ibland får man ta del av en hel novell när man åker tunnelbana. Det är det absolut bästa med att åka kollektivt och inte ha hörlurar på sig.
”Måste han träffa de där fittskallarna? Jag blir så jävla arg!”
”Men det är ju hans föräldrar.”
”Men jag är hans FLICKVÄN!”
”Du gillar ju inte dem. Han tänkte väl att du inte skulle tycka att det var så roligt att träffa dem.”
”Jag tror att han vill hålla mig borta från dem så att jag inte berättar. Jag vill berätta ALLT för dem så att de fattar vilken liten skit han är.”
”Varför skulle du göra det? Han är deras son, de kommer ändå hålla på honom.”
”Men jag vill att han ska skämmas, jag vill berätta allt som har hänt. Jag är så arg på honom!”
”Det förstår jag, det är nog en naturlig del av processen. Kan inte din mamma prata med honom? De gillar väl varandra?”
”Ja. Han fattar inte vilken tur han har som har svärföräldrar som gillar honom så mycket.”
”Det är väl liksom så det ska vara.”
”Men jag är så ARG! Jag är arg på allt! Jag är arg på dig!”