Månad: oktober 2019

Författare och debatt

Jag var väldigt förväntansfull inför tillkännagivandet. Äntligen Nobelpris igen! Äntligen glada förlag och möjligtvis glada författare (även om det verkligen inte är något givet när det gäller just litteraturpriset). Äntligen ett litteraturfokus! Kanske debatt!

Och debatt fick jag ju, kring att priset gick till Peter Handke. Omfattande och pågående, med fördömanden och försvar, beskyllningar och förklaringar kring Handkes åsikter, uttalanden och handlingar. Jag läser Johannes Anyuru, Jasenko Selimovic och America Vera-Zavala och upprörs över att Handke fick Nobelpriset. Sen läser jag Mats Malm, Eric M Runesson och Steve Sem-Sandberg och tänker att det är viktigt att litteratur måste bedömas som litteratur. Men han skrev ju inte bara litteratur, han tog ju också aktiv del i samhällsdebatten.

Och det är en aspekt av diskussionen som jag har saknar; just frågan om författarens roll i samhällsdebatten. En författare är ju, till skillnad från en journalist eller en forskare, fri att vara subjektiv, fri att välja sina perspektiv, fri att vända och vrida på frågor på sitt eget sätt.

Jag tror personligen att det kan vara värdefullt med sådana röster. Perspektiv kan skiftas, sanningar kan ifrågasättas, det överenskomna narrativet kan brytas. Det enkla kan få bli mer komplext.

Samtidigt finns det flera risker. En författare kan komma att vrida och vända bort sig så långt att den blir missförstådd, eller så att den bygger upp sin alldeles egna sanning som inte har mycket med verkligheten att göra, eller skapar en sådan förståelse för förövarens perspektiv att den tappar bort offren. Den kan ha grumliga intentioner, obehagliga åsikter eller felaktiga utgångspunkter.

Det jag ändå tror att författaren kan tillföra är en öppning av perspektiven. Just en möjlighet att titta på händelser och skeden på nya sätt, med nya samband och utifrån nya frågeställningar. Och jag tror att det är viktigt. Svaren kan fortfarande komma att bli desamma, men frågor ska kunna ställas och samtal ska kunna föras.

Efter vad jag har kunna läsa mig till lyckades inte Peter Handke att öppna det samtal han verkar ha önskat öppna, varken när hans texter kom eller nu. Om hans intention var en fredsinvit, som Maria Magnusson skriver på svt, har hon ju helt rätt i att det har missuppfattats. Om han ville förespråka folkmord och blodsutgjutelse, som Carsten Jensen skriver i DN, vet jag inte om han lyckats så bra med det heller.

Nu närmar det sig

Förra året var jag nedstämd. 2018 års Nobelpris i litteratur sköts upp. Bästa dagen på årets bästa vecka* var sorgligt tom. Börshussalens dörr förblev stängd. Akademien verkade nästintill dödsdömd. Priset för evigt nedsolkat.

Men nu är det dags igen! Bästa veckan har inletts! Vi har redan fått fundera på hur celler hanterar skillnader i syrenivåer och på exoplaneter. Imorgon blir det kemi (det priset är alltid mest svårgreppbart).

Och sen är det torsdag! Dörrarna i börshuset kommer att slås upp! Mats Malm kommer att kliva ut! Och tillkännage inte en, utan två pristagare!

Det kommer att finnas oändligt mycket att diskutera kring valen. Och kring prisets status. Och kring hur pristagarna själva ställer sig till att vara pristagare.

Vi kan se fram emot de vanliga reportagen om intressanta författarskap och bilderna från förlag som skålar i champagne, men den här gången i dubbel uppsättning. Om det inte råkar vara samma förlag som har båda författarna förstås, vilket kommer vara värt en extra-artikel bara det.

Sen kommer det dessutom att komma härliga analyser av varför just de här författarna valdes ut, vad det säger om priset och om gruppen som valde ut priset. Vad är symboliken i att välja just de här. Och så kommer det att komma genomgångar av hur utländsk media har rapporterat om priset. Och troligen ytterligare några sammanfattningar av Akademiens kris, även om dessa förstås redan har börjat komma.

Om jag skulle spekulera då?

Jag tycker att det vore roligt om de hade valt två kvinnor, men jag tror nog inte det. Däremot kommer definitivt en av pristagarna att vara kvinna, något annat kan jag inte tänka mig.

Minst en kommer att ha ett ursprung annat än Europa/Nordamerika.

Någon av dem kommer att skriva annat än skönlitteratur. Det allra allra mest oväntade vore om någon av dem vore en barnboksförfattare, men det är så osannolikt att jag inte ens kan tänka mig det egentligen. Och jag vet inte riktigt vem som skulle vara tillräckligt unik och nyskapande för att komma på fråga.

Jag tror att någon av dem kommer att vara välkänd och någon av dem kommer att vara relativt okänd. Jag tror inte att Haruki Murakami kommer att få priset, och jag tror inte heller på Margaret Atwood.

Åh, det ska bli så spännande! Bara två dagar kvar!

*Jag älskar veckan då Nobelprisen tillkännages. Forskning och vetenskapliga framsteg hyllas, pristagarna är alltid så rödkindat glada och överraskade, man lär sig alltid något nytt. Och torsdagen är ju kronan!

© 2019 Kerstin Beckman

Tema av Anders NorenUpp ↑