Graviditetsgnäll

Graviditetsgnäll

För några år sen var två kvinnor i min närhet gravida samtidigt. Den ena är rätt kort, och hennes mage hade ju självklart inte så många andra ställen att ta vägen än rakt ut. Den andra är däremot rätt lång, och hade helt enkelt mer plats för mage. Nån gång kommenterade jag det, något om att det måste vara skönt att hennes mage inte blev så stor, för det verkade vara rätt jobbigt. Hon tog illa vid sig, undrade om jag tyckte att hennes mage var för liten och det blev rätt spänt. Långt senare berättade hon att det var lite trassel med bebisens tillväxt, så det var ett känsligt område jag trampat in i.

Det lärde mig att vara lite mer försiktig med att kommentera storleken på gravidas magar. (En annan gång lyckades jag gratulera en icke-gravid till graviditeten, efter det säger jag absolut ingenting till personer jag misstänker är gravida förrän de har bekräftat det själva. En av mina mest genanta stunder någonsin.)

I alla fall, nu som gravid kan jag ännu mer stryka under att man INTE ska kommentera storleken på magar. Sen det började synas har jag fått många omdömen om min mage, både att den ser stor ut och att den ser liten ut. Inget av det känns särskilt bra. Jag har funderat en del på varför.

För det första: Har du inte någon sorts superblick så vet du faktiskt inte om den där magen under kläderna är stor eller liten. Det går inte att avgöra med ett ögonkast. En liten indikation är att barnmorskor använder måttband för att se hur magen växer och att de jämför magen med sig själv.

För det andra: Kroppsbyggnad påverkar som sagt. En lång överkropp har mer gravidmageplats än en kort överkropp. Tillväxten i magen är densamma för det.

För det tredje: Det kan finnas andra kroppsliga skäl till att magen ser ut som den gör som du kanske inte har särskilt stor lust att diskutera i alla sammanhang, även om det inte är någon fara för bebisen. Du skulle till exempel kunna ha ett myom som under en stor del av graviditeten var större än själva fostret (så att det nästan blev tvillingmagestorlek på magen) och som sen tvingar barnet att ligga i tvärställning högt upp i magen istället för att lägga sig tillrätta med huvudet neråt som alla normala barn. Då kanske din mage pressas ut åt sidorna på ett sätt som annars är vanligt hos omföderskor snarare än förstagångsgravida, vilket kan få magen att se större ut.

För det fjärde: Det kan också vara mer allvarligt problem, till exempel en påverkad tillväxt. Det är kanske inte heller något man vill prata med varenda kotte om.

För det femte: Även om du skulle upptäcka en onormal storlek på magen så har mamman och vården mycket troligt redan koll på det. Du kommer inte att vara den som först upptäcker tvillingarna eller att det beräknade förlossningsdatumet är fel eller att något annat är på tok. Det är redan identifierat. Så länge mamman har gått på sina kontroller förstås, men det är ju upp till henne. Och återigen, det kanske inte är något mamman vill prata med just dig om.

Och för det sjätte: Bara för att någon är gravid betyder inte det att hennes kropp blir till ett allmänt diskussionsämne.

Men ser man en gravidmage så kan det vara svårt att inte kommentera. Här kommer förslag på vad man kan säga istället:

Vilken fin mage!

Man kan brodera ut det till:

Oj, vilken fin mage!

Det räcker alldeles utmärkt så. För gravidmagar ÄR fina. Stora som små.

Gravidmagen är iklädd ett noppigt linne av okänt märke. Byxorna är från Hennes mammakollektion, och har tappat det mesta av resåren redan.

 

One thought on “Graviditetsgnäll

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *