Att ta plats

Att ta plats

Jag har börjat med ett nytt skrivprojekt. Mejsla ut karaktärer, fundera på platser, hitta händelseförlopp och leka med scener. Jag vet vilka det ska handla om, och hur, och varför just de.

Men så har det dykt upp en bikaraktär som bara stövlar in och säger att hon är superviktig. Kanske viktigast. Kanske allt ska handla om henne. Hon kan möjligen tänka sig att det kan finnas flera olika spår i manuset, men i hennes är hon drottning.

Det värsta är att hon ÄR intressant. Jag tänker på henne mest hela tiden, måste kolla upp saker runt henne, ta reda på mer och mer. Varje tråd jag drar i visar sig vara stora nystan av spännandeheter. Och i nystanen hittar jag nya trådar att dra i.

Hon hör hemma i historien, det gör hon, men hon skulle aldrig vara mer än en bifigur. Jag var inte ens säker på att man skulle få träffa henne. Men det köper hon inte. Hon ska finnas.

Det blir en helt annan historia än jag hade tänkt mig nu när hon har dykt upp. Det jag trodde var temat för berättelsen kanske inte alls är det. Eller så är det det fast på ett annat sätt. Svårt, svårt, svårt.

Men så roligt! Det är rätt fantastiskt när en person som egentligen inte finns plötsligt hävdar sin existens. Jag vet inte var hon kommer ifrån, men hon är här nu.

2 thoughts on “Att ta plats

  1. Haha, ja visst är det underbart med dessa karaktärer som bara dyker upp! Jag har också fått en bikaraktär på halsen, en sådan som knappt skulle vara med. Men han visade sig vara riktigt intressant, inte trevlig men med en skuggsida som ger texten ett helt nytt djup. Som författare har man inte mycket att sätta emot när de dyker upp.

    1. Nej, det är verkligen bara att slå upp dörren på vid gavel. Och vara glad för att det dyker upp så roliga typer i ens text!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *