Textlabbet

Textlabbet

Då och då frågar vänner och familj vad jag egentligen gör just nu. Jag blir lite förvånad, för jag tycker ju att jag pratar om det hela tiden, men jag har inget emot att berätta det en gång till.

Kort svar

Jag skriver.

Långt svar

Från och med i höstas går jag på Textlabbet på Bona folkhögskola, och jag kommer fortsätta med det vårterminen ut.

Som skolan själva beskriver utbildningen: Textlabbet är en distansutbildning för dig som vill arbeta med ett skönlitterärt skrivprojekt en eller två terminer. De flesta av våra deltagare arbetar med manus till en roman, en novell- eller diktsamling. 

Det är alltså inte en skrivkurs där vi får jobba med olika koncept för att lära oss skrivandets grunder. Det har jag däremot gjort tidigare, på Skrivarakademins grund- och fortsättningskurs Skriva Roman och Novell.

Rent praktiskt är terminerna indelade i treveckorsintervall. Först har vi två veckor ren skrivtid. Efter två veckor skickar vi in texterna. Sen har vi en vecka på oss att skriva respons på varandras texter. Vi är indelade i grupper om fem personer, så det finns god möjlighet att sätta sig in i varandras texter ordentligt. Jag lär mig mycket av att läsa och reflektera kring de andras texter, och får alltid nya infallsvinklar på min egen text.

Vi får också respons från våra lärare. Förra terminen hade jag Stefan Skogelin och den här terminen Gertrud Hellbrand.

Två gånger per termin träffas vi på Bona. Då har vi två dagar där vi ger muntlig respons till varandra. De dagarna brukar vara fullkomligt utmattande och extremt inspirerande.

Det mesta av min tid styr jag över själv, så det hänger helt på mig om jag producerar något. Jag har märkt att jag fungerar bäst när jag bygger upp någon form av rutin. Att vänta på inspiration fungerar verkligen inte, utan jag måste sitta framför datorn, beredd att skriva. Så jag sitter framför datorn från runt nio till runt fyra-fem, avbrutet för lunch och kanske en promenad, måndag till fredag.

En del dagar är motståndet enormt, vilket verkar drabba de flesta som skriver. Jag fylls av tvivel och självifrågasättande, jag vill inte ens titta på mina egna ord. Men jag vet numera att det bara är att pressa sig igenom, sätta sig ner med dokumentet och skriva. Det kanske bara blir några rader, men det måste bli något.

 

Det brukar vara skönt när respons-veckorna kommer. Dagarna inför inlämning brukar jag vara nervös och uppe i varv, då ska ju min text skeppas iväg för granskning. Sen är det semester att läsa och kommentera de andras texter. Det är dels väldigt roligt, dels en distraktion från mitt eget skrivande. Jag skriver en del eget också under den veckan, men huvuduppgiften är ju att läsa och ge respons.

Sen kommer responsen tillbaka, och jag lägger nån dag på att ta in den och bearbeta de tankar jag får av responsen. Och så är det på nytt fokus på skrivandet.

Framtiden

Jag vet ännu inte vad som kommer att hända efter vårterminen. Jag vill helt klart fortsätta att skriva, men jag börjar också bli sugen på att göra en del andra uppdrag. Något jag funderar på är att ta emot lektörsuppdrag inom ramen för mitt eget företag. Men de tankarna kommer nog få gro till sig under våren.

2 thoughts on “Textlabbet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *